Sökresultat:
1655 Uppsatser om Urbana platser - Sida 1 av 111
Den Urbana Trädgården : Ett självorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.
Stadens små, offentliga platser : om hur vi genom gestaltning kan öka aktiviteten på stadens små, offentliga platser
Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, Urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara.
Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet.
Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.
Den Urbana Trädgården - Ett självorganiserat stadsrum
Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana
trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i
städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap
föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker
vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra
fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker
om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning
och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.
Den nya vilda naturen i stadens övergivna platser
På flera platser i Europa har övergivna industriområden lämnats orörda och tillåtit
naturen ta över, platser som genom design sedan gjorts tillgängliga för människor i
form av så kallade urbana naturparker. Målet med uppsatsen är att beskriva ny vild
natur utifrån ekologiska, sociala och estetiska värden. Uppsatsen syftar till att besvara
frågan om vad forskning och praktiker säger om den nya vilda naturens
utvecklingsmöjligheter i stadens övergivna ytor. Vad finns det för attityder kring ny
vild natur och de platser den representerar i staden? Genom en litteraturstudie av
begreppet 'ny vild natur' behandlar uppsatsen begreppet och de faktorer som gör det
till en ny vild natur och vilka ekologiska, sociala och estetiska värden som påvisats för
ny vild natur i stadens övergivna platser.
Utvärdering av urbana ekosystemtjänster: Verktyg och certifieringssystem.
Denna rapport behandlar utvärdering av urbana ekosystemtjänster på stadsdelsnivå. Eftersom ökad urbanisering leder till ökad belastning på urbana ekosystem är det viktigt att både exploatering och etablering av grönområden sker på ett hållbart sätt där ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer inkluderas. Detta kan delvis uppnås genom att villkor i verktyg och certifieringssystem inkluderar aspekter för urbana ekosystemtjänster. Det undersökts hur certifieringssystemen BREEAM Communities och CASBEE for Urban Development samt verktyget Grönytefaktormetoden behandlar sådana urbana ekosystemtjänster. Analysen utgår från en föreslagen kategorisering av urbana ekosystemtjänster.
Urbana element : stadsmöbler, placering och gestaltning för användaren
Detta arbete behandlar gestaltning
och placering av stadsmöbler - i detta
arbete kallade urbana element - utifrån
användarens behov. Arbetet syftar till att
undersöka vad det innebär att ta hänsyn till
användaren, närmare bestämt åskådliggöra
hur en sådan gestaltningsprocess kan se ut
och undersöka om den kan ge riktlinjer för
framtida arbete i liknande projekt. Arbetet
baseras på teorier om placering och om
olika användargruppers fysiska bruk av
det urbana rummet. Teorin konkretiseras
i Hässleholms stadskärna och det arbete
som åskådliggörs är framställandet av
en placeringsplan och en gestaltning av
urbana element. Resultatet baserar sig
på en syntes av teori och analyser och blir
till en serie urbana element som försöker
uppmuntra till socialt umgänge och
aktivitet.
Rum i marginal : nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.
Rum i marginal - nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana
landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det
är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land
inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt
miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas
bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma
ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett
gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den
angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i
marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.
Slakthusområdets urbana odlingscenter : En produktion- och utbildningsplats i Stockholms nya matkvarter
Vi har trädit in i det urbana århundrade. Idag bor vi för första gången fler människor i staden än på landsbygden. År 2050 beräknas 80% av jordens befolning att bo i städer.Att förse den växande urbana befolkningen med mat har visat sig vara svårt. Jordbruket som idag är uppbyggt kring en storskalig industri på landsbygden följs av en lång förädlingskedja med många mellanhänder.Slakthusområdet är en plats med en över hundraårig historia och tradition av mat- och livsmedelshantering. Området som anlades år 1912 och som idag är ett utav Stockholms 2 partihandelsområden för livsmedel står nu inför en stor förändringsprocess.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är
subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas
tvingas ljuden att trängas om utrymmet.
Torget som blir till slagfält varje natt... En studie om Fristadstorget i Eskilstuna och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv
Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på Urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.
Urbana enbostadhus och inkluderande byggande : Om planering av varierade stadsrum och möjligheterna för privatpersoner och små aktörer att delta i ett marknadsstyrt bostadsbyggande
Urbana enbostadshus såsom, stadsradhus och townhouses, har på senare år blivit en alltmer populär bebyggelsetyp hos såväl efterfrågan som utbud på bostadsmarknaden. Denna typologi härstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att många olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer på en stor vilja till personligt utformade bostäder. Trots det är nyproduktionen av bostäder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder få möjligheter att påverka bostädernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och därmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika städer. Studien berör små aktörers delaktighet och möjlighet att påverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna är att möjligheterna till deltagande har varit relativt små i de tre projekten.
Tillträde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.
OCK - Trygghet på offentliga platser
Upplevelsen av att vistas på offentliga platser i större städer är olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsättas för brott är inte alltid de platser där det statistiskt sätt sker flest brott. Stockholm är en av de städer som jag har tittat på och på vilka platser i storstaden som upplevs på vilket sätt.Risken för att utsättas för brott på offentliga platser har ökat och våldsbrott på offentliga platser står för 18 % av antalet anmälda brott och där ingår även misshandel och sexualbrott. Jag har titta närmare på hur man upplever sin trygghet i vardagen och på vilket sätt man kan hindra eller förändra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som är personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mår för att snabbt kunna ta kontakt med någon om otryggheten ökar och förstärka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjänst kopplat i sig i form av en applikation..
Tillträde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum
förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer.
Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av
fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och
underliggande strukturer.
Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om
genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna
utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk
aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som
studeras är Bäckströms avhandling Spår.